Vad är det för skillnad, Mats?

foppa
carro

Inlägget jag skrev härom dagen angående aftonbladets sportkrönikör Mats Wennerholm och hans mobbning av Carolina Klüft visade sig väcka många starka känslor. Inte minst på twitter där debatten varit intensiv.

Twittraren Mikael gjorde mig uppmärksam på att Wennerholm också följt Peter “Foppa” Forsbergs liknande kamp. Han var också bäst i världen, hyllades som hjälte och har gång på gång försökt komma tillbaka till toppen.

Heja heja säger jag. Jag beundrar människor som orkar kämpa på så fokuserat trots bakslag. Heja Foppa, Heja Klüft, Heja Kallur och alla andra som kämpar i motvind. Men! Det intressanta i sammanhanget är att Wennerholms artiklar om Foppa är bra, peppande och beundrande. Inga ord om att det är pinsamt att han försöker eller att det är dags att lägga av som när han skriver om Klüft. För att ni ska förstå vad jag menar har jag tagit fram några exempel på skillnaden. (Alla är hämtade ur Wennerholms krönikor):

När ett comeback-försök inte riktigt lyckas
Om Foppa 2009: ETT STORT STEG PÅ FORSBERGS VÄG TILLBAKA
Det var ingen sprakande, festfylld comeback med ett mål och fyra assist. Men jag tror ändå att det var ett stort steg för Peter Forsberg på vägen tillbaka till NHL. Foten höll. Nu behöver han bara matchtempo och tajmingen tillbaka. Sedan är han en världsspelare igen.

Om Carro 2011: DU ÄR SLUT, CARRO
Det känns som Carro redan lagt av. Och har hon inte redan gjort det borde hon inse det och sluta.

Om Carro 2012: LÄGG NER, CARRO
I dag avgörs om Carolina Klüft åker till OS eller inte. Med bara fem dagar kvar till OS-invigningen. Men Carro borde hoppat av för länge sedan.

Mats förväntningar
Om Foppa 2011: Jag tror att Foppa gör NHL-debut inom några veckor (…) Han är visserligen 37 år, men han är den typen av hockeyspelare som inte behöver någon längre startsträcka och där största tillgången sitter i ett fantastiskt spelhuvud och ett par känsliga handleder.

Om Carro 2011: Men är Carro en föredetting som kanske borde ha slutat efter sitt sista VM-guld och europarekord i sjukamp 2007? Slutat när hon stod på topp? I dag känns det som hon borde gjort det.

Mats förhoppningar
Om Foppa (2011): Därför hoppas jag verkligen att det håller den här gången. Han är värd det. Hockeyvärlden är värd det.

Om Carro (2012): Det är nästan pinsamt. Och att hon inte gett upp redan är en gåta.

Om vad som driver en idrottsman/kvinna:
Om Foppa: Det handlar inte om att tjäna pengar just nu, utan bara om att få möjligheten att spela. Och håller foten och kroppen blir det det en fortsättning även nästa säsong.
(…)
Han ville inte ge sig. Just det som alltid varit grunden till hans storhet. Drivet att vara bäst, drivet att alltid göra sitt yttersta och den där blinda kärleken till hockeyn.

Om Carro 2011: Men jag vet samtidigt att hon fortfarande har ett rekordkontrakt med amerikanska Reebok som ger henne två miljoner kronor om året (…) Det är mycket pengar att säga nej till i en friidrottsvärld som ständigt krymper.

Om Carro 2012: Jag vet inte om det är det nyskrivna kontraktet med sminkjätten Max Factor som driver henne att vara med i ännu ett OS och visa upp sin nya look, men det känns som en hopplös kamp.

Håll med om att det här är märkligt!? Jag frågar mig genast. Vari ligger skillnaden? Hur kommer det sig att Foppa inte anklagas för att bara vilja suga ut pengar ur sina sponsorer eller visa upp sin nya look? Har det månne något att göra med sexism och fördomar? Om Wennerholms lilla hatkampanj mot Carolina Klüft beror på det eller något annat personligt agg mot henne kan bara han själv svara på. Faktum kvarstår dock. Artiklarna om Foppa och Carolina skiljer sig markant åt trots att de för en liknande kamp. Det gör mig arg.

Share on Facebook

3 thoughts on “Vad är det för skillnad, Mats?

  1. För den som inte riktigt förstått omfattningen av Wennerholms kampanj, kan gärna läsa vad han skrev när hon var på topp 2006. Gissa, just det: sluta med sjukamp, du är för bra.

    Så när hon är bäst, ska hon sluta, när hon är skadad, ska hon sluta, när hon inte är bäst längre, ska hon sluta. Samtidigt är han sur för att hon inte vinner längre. Man blir inte klok på mannen…

    http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/article10872719.ab

  2. Bra text både igår och tidigare i veckan. Har funderat över detsamma, när åren har gått och MW har fortsatt mala på, i något som mer liknar en kampanj än seriös och proportionerlig sportjournalistik.

  3. Som sagt, det blir löjligt tydligt hur han jagat Klüft år efter år. Märklig och en feg journalism måste jag säga.
    Lismar och kryper för Forsberg och Christian Olsson och sparkar på Klüft. En riktig Karl den där Wennerholm.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>