Tänk om jag hade en liten liten apa…

Det nya senaste veckan är att E har börjat klättra. Förutom att det är himla sött är det också farligt och jobbigt och mäkta irriterande. Det är inte en lugn sekund då man kan släppa honom med blicken. Det är via papperskorgen upp på toalocket till hyllan för att hämta tandkrämstuber. Det är via lekhyllan till fönsterkarmen för att hänga sig i lampan. Det är upp på soffan, vidare till bordet för att ställa sig där och svinga lampan. Det är upp på stolen, upp på ryggstödet för att se om den välter. Och så vidare. Det är många skrapsår, blåmärken och tårar. Och vet ni vad. Jag är förbannat trött på det hela just nu. Mannen är iväg på jobb både natt och dag och jag vill inte klättra från 06 på morgonen till 20 på kvällen. Jag vill sova. Förhoppningsvis är det en fas som går över. Och tills den gör det är det tur för E att han är så sjuhelvetes söt och charmig. Annars hade det nog blivit en blocketannons på honom idag.

2 thoughts on “Tänk om jag hade en liten liten apa…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>